Så kom dagen när folk började klaga högljutt på en station som var underbemannad. Då samlade jag kollegerna på rasten och vi diskuterade om hur vi skall göra för att få en kollega till på stationen.
Hoppa fram
Eftersom arbetsstationerna är väldigt olika, så blev många besvikna över att vissa måste börja alla sina nätter med en svår station och andra med en lätt.
Bemanningskollegor
Det gick bra med de fast anställda, alla stod på sig, men sen kom han till de bemanningsanställda och jag började tvivla på att det skulle hålla.
Ställa bussar
Det är jäkligt jobbigt att köra en buss som inte funkar som den ska. Men det är inte så lätt att stå på sig när en stressad trafikledare står och gormar eller ber så snällt: Du kan väl köra i alla fall... det finns inga andra bussar just nu... ska passagerarna stå där i kylan...
Rehabfallet
Arbetsgivaren blev nog mycket förvånad, och ombudsmannen också, när de förstod att vi skulle ha medlemsmöte - det hör väl inte till vanligheterna att man kallar till medlemsmöte om ett rehabfall.
Tips från kontaktombudet
Det är svårt att bedriva arbetsplatskamp inom vården. Men det finns inga arbetsplatser som inte vill ha förändring.
Förändring underifrån
På min avdelning hade vi flera personer som i åratal gått underbetalda med tusenlappar enligt lokala avtalets lönesystem. När jag snackade med mina kompisar på andra avdelningar så berättade de samma sak.
Ge inte upp
Väl på mötet så kritiserar jag företaget och dess sätt att styra och dess inkompetens, ungefär. Och då får jag världens utskällning om att jag ska va tyst och sluta ha en dålig attityd och i princip att jag var dum i huvudet. Och mina arbetskamrater gjorde... INGENTING...
Hopsnackat med mera 