Den här berättelsen kan du även lyssna på:

Mackan berättar:

Det kom fram att ett av sopföretagen försökte få till ett kryphål i den nya överenskommelsen om vårt löneavtal. De skulle ge de överenskomna lönerna till de fastanställda men inte till nya och extrafolk. Det spred sig snabbt till gubbarna som jobbade för de olika sopföretagen i Stockholm, inte bara det företaget som det gällde.

Vi försöker alltid agera unisont, även om vi inte är 100% överens, det är man ju aldrig.

Vi har bra sammanhållning. Det är många som går på fotboll tillsammans, eller hockey eller bandy eller speedway. En del umgås som grannar. Det är lite av ett gammalt skråyrke, fäder och söner är ofta på samma jobb. Sen har vi vår sektion inom Transport, där vi har gemensamma medlemsmöten. Och en mycket bra ombudsman.

Mobilerna gick igång. Vi är indelade i olika områden, och det brukar funka att ringa en gubbe i varje område, så ringer han i sin tur vidare till de andra. Nu kom det sopbilar körande från alla sopföretagen. 70% av sopbilarna från hela stan stod snart uppställda utanför företagets kontor. Sen klev gubbarna ur bilarna och gick och tog ett snack med cheferna där inne.

Chefer blir jävligt spaka när alla kommer in unisont. Och de här cheferna har verkligen anledning att vara spaka och skraja, för de har lurat folk på pengar i 8 år. De är ett jävla rövarpack helt enkelt.

Samtalet pågick väl i ett par timmar. Sen kom Transport och tog en förhandling och sen var det klart: Alla ska få lön enligt vårt avtal, inte bara de fast anställda.