om sjuksköterskestudenternas organisering på facebook. Berättat 2012 av Ulrika Blumfelds, sjuksköterskestudent.

I oktober 2011 var det några i min dåvarande klass på sjuksköterskeutbildningen som blev förbannade när de insåg att hur fult arbetsgivarna agerar. Det sägs att det ska vara individuell lönesättning. Chefssjuksköterskorna på storsjukhusen ska vara lönesättande, men får inte bestämma själva, de är hårt hållna av HR-avdelningarna.  De hade fått order att ingångslöner för nyexaminerade ska vara 20500-21000 kr i månaden och det kröp fram på anställningsintervjuerna. Det är ju lönedumpning som landstinget håller på med.

Det är inte ovanligt att man får gå ner i lön efter den treåriga högskoleutbildningen, om man t.ex. jobbat som undersköterska innan.  Ett exempel är en student som jobbat som undersköterska  på förlossningen i 15 år. Efter sjuksköterskeutbildningen söker hon jobb på gyn som sjuksköterska. Erbjuds 21500…

Jag har själv jobbat som undersköterska. Jag hade 21800 kr i månadslön då, när jag var 21. Jag tycker förstås att undersköterskor ska ha bra lön, men man ska inte behöva gå ner i lön när man vidareutbildat sig. På sjukhusen har man skurit ner på undersköterske-tjänster och lagt över deras arbetsuppgifter på sjuksköterskor. Det blir dyrt att duscha patienterna och värma mat om det görs av sjuksköterskor som ska ha lön efter kompetens.

Det är inte bara ingångslönerna som är för låga, även vidareutbildade och erfarna sjuksköterskor ligger för lågt. Det hjälper inte dem att ingångslönerna ligger lågt, det blir lågt hela vägen.  Sjuksköterskor har stort ansvar på alla sorters arbetsplatser. Inom äldrevården kan en sjuksköterska ha 300 patienter. Syrran är spindel i nätet – jag gillar inte uttrycket men ofta är det så. Erfarna sjuksköterskor har en enormt stor betydelse i vården. De där som kan diagnostisera levermetastaser på lukten när de går in till en patient…

Samtidigt går det att få upp lönen genom att bege sig utanför landstinget. Privata vårdgivare och bemanningsföretag betalar oftast mer.  Det finns 3-4 bemanningsföretag i branschen.

Många söker jobb i Norge för att få bättre lön. Där har de en annan värdering. De administrativa uppgifterna ligger på annan personal så att sjuksköterskorna får fokusera på vården.

Vi organiserar oss

Vi började organisera oss. Alla som ville vara med skrev under  på att ”jag lovar att inte ta sjuksköterskejobb för mindre än 24000 i månaden”.

Det har funnits liknande initiativ tidigare. 2008 fanns en kampanj som hette ”inte under 20000”. Det var inte så brett organiserat, men de fick upp ingångslönerna någon tusenlapp. Men initiativet gick inte vidare till nästa årskull så sen rann det ut i sanden, och lönerna gick ner igen.

I maj 2011 hade studenter i Umeå tagit ett initiativ. De startade en öppen facebookgrupp ”Nyutexaminerade sjuksköterskor, våga vägra en ingångslön under 24000 kr!!” som vem som helst kunde ansluta sig till och skriva i. Den gruppen blev efter ett tag kanske lite väl öppen, det blev rätt mycket ”vad ska vi göra i helgen”. Men det var ändå en bra inkörsport, vi kunde bygga vidare på de erfarenheterna.

Vi ville framföra till politikerna att vi blivit medvetna om hur det såg ut med lönekartellen i landstinget och att vi inte accepterar det.  Vi gjorde en namninsamling som vi skulle överlämna till landstingsrådet Filippa Reinfeldt och där kravet på 24000 i ingångslön fanns med. Den namninsamlingen och uppvaktningen ledde väl ingenstans i sig, och det ska man inte förvänta sig, men den bidrog till att samla ihop folk.

Den slutna facebookgruppen

Det viktigaste vi gör, det är att vi stöttar varandra i att hålla på lönekravet. Till det använder vi en ”hemlig”, dvs. sluten facebookgrupp som är avsedd bara för Stockholms sjuksköterskestudenter. Man måste ansöka om att komma in i gruppen och bara de som är med kan läsa och skriva på gruppens sida.

Gruppen växte, mest genom korridorsnack på skolorna. Det är förstås inte bara på Facebook vi diskuterar, det är ute på skolorna och ute på våra praktikplatser också. Med den slutna facebookgruppen kan vi samordna och vidareutveckla snacket.  I gruppen missar vi förstås det fåtal som inte har Facebook. Vi har funderat på att göra utskick men vi har inte haft tid och ork. Det är en nackdel men vi har ju kontakt på skolorna också så de hamnar inte helt utanför.

Det är viktigt för oss att arbetsgivare inte får insyn i gruppen, vi vet att de väldigt gärna skulle vilja ha det. Det är därför vi bara tar in studenter från Stockholm, så att vi har koll på vilka det är. Man skulle kunna tänka sig att släppa in även studenter från andra delar av landet som vill söka jobb i Stockholm men det blir mycket svårare att hålla koll då, så vi har inte gjort det. Däremot så uppmuntrar vi intresserade sjuksköterskestudenter på andra orter att starta liknande grupper och nu sprider det sig snabbt.

Vi har en administratör till gruppen i varje klass på de olika sjuksköterskeutbildningarna i Stockholm. Klasserna är terminsindelade och varje skola har sex terminer, så det finns sex klasser på varje skola. De som får tillgång till facebookgruppen tillhör de övre terminerna, termin 3 och uppåt.

Facebookgruppen har varit mycket användbar, men det kunde ha gått åt pipan också. Det händer att någon tar jobb under 24000 kr. Det är ju inte bra, men man måste förstå att människor befinner sig olika livssituationer. I början blev det väldigt mycket fokus på de där undantagen. Det var mycket kackel och pladder ”nu har den och den skrivit på 22500” och en del otrevliga inlägg i facebookgruppen. Folk ringde och grät.  Så att vi skulle hålla sams och hålla kvar fokus på vårt gemensamma syfte, det blev nåt vi fick ägna mycket tid åt i början.

Vi som administrerar gruppen försökte hålla nolltolerans mot taskiga kommentarer. Men vi har inte pekat ut någon och inte uteslutit någon, utan om och om igen skrivit på sidan att vi ska hålla en god ton och att bara arbetsgivarna vinner på om vi blir osams. Om vi inte hade hållit på det hade gruppen kunnat bli ett monster.  Vårt syfte är fortsätta kampanjen för minst 24000 i ingångslön, inget annat. Och man får aldrig glömma syftet.

En viktig uppgift är att stärka självförtroendet hos alla studenterna. Du har 3 års högskoleutbildning, klart du kan! Klart att du ska ha 24000!  Vi länkar också till relevant information som man kan ha nytta av när man söker jobb och när man ska argumentera för sitt lönekrav.

Vi uppmanar alla att gå på många intervjuer. Gå på 8-9 intervjuer var! Gå även på intervjuer till jobb som du kanske inte så gärna vill ha. Det har flera bra effekter. För det första att man själv blir mer van vid intervjusituationen. För det andra att det blir ett starkt tryck på arbetsgivarna när de får många arbetssökande som alla säger nej till lägre lön än 24000. Så alla bidrar med sina nejtack. För det tredje att när man rapporterar i facebookgruppen om sina intervjuer så har andra nytta av det.

Exceldokumentet

I gruppen skriver medlemmarna och berättar om sina intervjuer som de varit på eller ska på – ”jag ska dit och dit, vem har varit där, vad erbjöd de?” Man kan också få insides-information om hur det är på olika ställen genom dem som varit på praktik där.

Vi sammanställer statistik från intervjuerna. Statistiken har vi lagt upp på ett exceldokument som alla i gruppen kan se. Vi registrerar alla intervjuer som folk rapporterar om. Vad de erbjudits, vad slutbudet blev, att de sagt nej. Man behöver inte skrolla ner för att se vad folk skrivit på facebooksidan långt tidigare, det finns samlat i dokumentet.  Om man ska på en intervju någonstans så kan man gå in och kolla.

Vi ser ju också den övergripande utvecklingen där, när erbjudandena stiger och när de stramas åt. Så vi har koll. Vi ser tex. att killar blir erbjudna högre löner, en tusenlapp mer. De har en egen marknad, men de ligger ju ändå för lågt de med.

När någon blir erbjuden 24000 eller mer, då ska de inte gå ut med det i gruppen förrän de skrivit på anställningskontrakt. Risken är annars stor att det kommer ut på något sätt och att högre chefer tvingar chefssjuksköterskan att backa från löftet. Men när det är klart så kan de berätta.

Den öppna facebookgruppen

I slutet av 2011 startade vi även en öppen facebookgrupp, som heter ”Jag stödjer Stockholms sjuksköterskor som vägrar lön under 24000 kr!”  Den fick över 2000 medlemmar på kort tid. Där kan vi och andra skriva öppet, många lägger upp länkar till artiklar och det har blivit ett medialt intresse. Men i den öppna gruppen lägger vi inte ut någon information som det gagnar arbetsgivarna att se.

Nu blir vi ofta inbjudna att komma och inspirationsprata på olika skolor i och utanför Stockholm. Skolan på KS ringde till exempel och bad oss komma och snacka på deras inspark för nya studenter.

Vi har också möten för att stämma av och diskutera hur vi ska se till att initiativet fortsätter. Att veta vem som gör vad är viktigt. Och att inte en gör allt. Nån tar hand om mail, nån sköter excellistan. När folk slutar på skolorna och har fått jobb så måste andra ta över uppdragen. Och i skolorna måste det finnas administratörer i alla klasser. Om någon slutar eller vill hoppa av uppdraget av något skäl ska hen skaffa fram en ny till sitt uppdrag. Det är folkrörelse det här.

Hur har det gått?

När vi började tacka nej till jobb, så steg löneerbjudandena. Det fanns de som fick 24000. Sen samlade arbetsgivarna ihop sig, de hade möte och fick väl nya order från landstinget att hålla sig på den lägre nivån. Då sjönk erbjudandena igen. Men efter ett tag började de stiga igen. De behöver ju anställa folk! Då hade de tydligen ett nytt möte med nya direktiv – frågan om ingångslöner för sjuksköterskor hamnade på VD-nivå. Då sjönk det igen. Och nu stiger det… Det går alltså i vågor, men snittet stiger. Vi måste ha tålamod och hålla ut.

Även chefssjuksköterskorna borde organisera sig som vi. De sitter ju där och ska anställa men får inte ge den lön som krävs. I början sa chefssjuksköterskorna ofta ”ring om du ångrar dig” när man tackat nej. Allt oftare säger de  ”vi återkommer om det ändrar sig”. Vi säger: ”Ring om ni får större pengasäck”.

Det pratas förstås mycket om det här även bland de äldre sjuksköterskorna. Många säger att kampanjen är jättebra. En del gamla tycker att vi ställer höga krav, de är inte vana att tänka som vi gör. Men som sagt, de äldre får inte högre lön av att de nya får låg lön, och det är det många som förstår. Potten för löneökningar brukar vara procentuell – det blir alltså mer pengar i påsen om lägstalönerna är högre.

Man kan nog räkna med att de som redan är inne och jobbar för låg lön och nu blir förbisprungna av nyutexaminerade, de kommer att prioriteras vid kommande löneförhandlingar. Så alla vinner på det. Det är klart att det är det som oroar landstinget också. Men att sjuksköterskor är underbetalda är inte något som kan fortsätta. Det är ju inte bara vi studenter som agerar. På ett stort sjukhus har 80 st sagt upp sig, därav 36 i ett svep, alla erfarna syrror, på grund av ett ändrat ob-system som gjorde att många fick sämre inkomst.

Situationen på sjukhusen börjar bli mer och mer desperat. De får underbemanning på grund av att de inte betalar. De kan ju inte tvinga folk att tacka ja till låg lön. Vi väljer andra arbetsgivare. Många avdelningar annonserar om och om igen. Till sommaren blir det kris.

På Södersjukhuset i Stockholm vill man ge bonus till sjuksköterskor som avstår från att ta semester på sommaren. Det vore bättre att de lägger de pengarna på ingångslönerna. De behöver minst 120 sköterskor till sommaren. 70 har sökt enligt vår statistik och många har tackat nej.

Vårt initiativ är helt vårt eget och inte organiserat av facket, Vårdförbundet, på något sätt. Men visst gör det här att facket vaknar. Det har ju hänt stora grejer på bara några månader.

Nu när en del av oss fått jobb så kommer vi nog att fortsätta med att hjälpas åt med att förbereda lönesamtal för att få upp lönerna framöver. Det blir en ny facebooksida för sjuksköterskor, där vi kan snacka lön, stötta varann och utbyta erfarenheter och tips ungefär som på studenternas sida.. Tips till alla kan vara tex. att innan man går på lönesamtal där man jobbar, så ska man ha varit på minst två intervjuer på andra ställen.

Lärdomar

Jag har lärt mig mycket av det här. Vi är ett par ledartyper bland initiativtagarna och det gick kanske lite för fort i början. Alla skrev på att de var med. Men sen när det var dags att uppvakta Reinfeldt… Stort uppslag i DN – ojdå, ska det hända nåt på riktigt? Då kom bara jag och två till. Då hade alla andra plötsligt jättesvårt att komma ifrån praktiken, haha. Men det är inte så konstigt. Det var väl lite hönshus i början och alla förstod inte att det skulle bli allvar.

Samtidigt upptäcker man att det finns brinnande människor överallt, folk man inte trodde skulle vara så tuffa, dom stiger fram. Det viktiga är ju ändå just det här att vi stöttar varandra i att inte ta jobb under 24000. Det är det som är allvaret och nu vet alla att det är allvar. Både vi och arbetsgivarna.

Fler berättelser om Inte under 24000: De blå rockmärkena lyste på varenda student; En spännande resa till 25000; 24000-kampen rullar vidare